Måndag 23 oktober 2006

Dagisdag. Jag hämtade och lämnade. Efter dagis körde vi direkt till ishallen för där bakom skulle vi inspektera en hundrastgård som lär vara fin. Ja den var jättestor, grön, med träd och bänkar så dit skall vi definitivt fler gånger. Manuel är fortfarande röd under tryffeln och blir det sämre får jag göra något åt det. Dock är det ju inom perfekt "tungräckvidd" så frågan är om det är lönt. Ikväll tar vi det lugnt, jag får gå och städa och Manuel kollar läget på balkongen och äter som en häst. Han är perfekt i hullet nu, men bör inte lägga på sig mer men jag tror det är lugnt, för han har mycket kvar att växa och jag håller koll. Få se om vi är vakna när Mikael kommer hem ikväll från Stockholm. Silvia, uppfödaren fick foto på Manuel från utställningen, visserligen lite suddigt men taget i exakt rätt sekund, så man verkligen ser hans steg. Hon var jätteglad för det. /Charlotte

Tisdag 24 oktober 2006

A wet dog!

Tidigare hade jag varit och hämtat vår nya bil, och blev förskräckt när jag öppnade kofferten för utrymmet bakom hundgallret och uppåt såg minimalt ut, tänk om vi köpt för liten bil! Men sen när man stängde luckan insåg jag att den är välvd och att den ger minst lika mycket utrymme som förra bilen gjort, och jag blev helt lugn när jag satte Manuel där. Phui. Firman hade monterat "film" av mycket värmereducerande kvalitet på bakrutorna i mörkernyans 4 av 5 och det blev riktigt snyggt. Jag var rädd det skulle s jättemörkt ut men det är kanon, så nu får Manuel en bättre miljö där bak. När jag och Manuel kom hem var han verkligen på alerten och vi har lekt flera timmar nu, dragkamp (han är så "fin" på det) brottning, och allmänt bus.  /Charlotte

Onsdag 25-Torsdag 26 oktober 2006

Dagisdagar. Manuel har blivit röd och svullen på nosen och munnen och "hönsmatte" är givetvis nervös igen. Å andra sidan vet jag att han varit fruktansvärt snuvig så det är högst troligt att irritationen beror på det. Jag skall avvakta några dagar och se hur det utvecklar sig.  /Charlotte

wink-wink

Manuel har varit på dagis alla 5 dagarna denna veckan så jag såg till att sluta tidigt idag för att hämta honom strax efter lunch. Nosen var ännu lite rödare, med svullna partier kring munnen. Han fick följa med och handla mat och sen var vi hemma en tag. Därefter stack vi ner till Ribban. Det började bli mörkt och vi tog oss ut mot Västra hamnen där det inte fanns några andra hundar. Han fick vara lös, med långlina efter sig och han sprang som en fullkomlig galning. När vi kom hem upptäckte jag att han kliat bort hår i ena ljumsken. Suck, funderar på om vi måste gå tillbaks till strikt lamm-diet igen.  /Charlotte

This is how we play

Svullnaderna på nosen har lagt sig så nu är han "bara" röd. Jag tog bort en mjukisleksak som han fick för några dagar sen, men ärligt talat var det nog inte den som var orsaken.

På kvällen hälsade vi på Ingela och "Golda" i Bjärred. Golda hade börjat löpa men var inte i höglöp. Manuel visade inga tecken på att vara extra intresserad av henne. Dock ville han ju springa och leka, men Golda var mer intresserad av att få bollen kastad av oss människor. Så bilden blev att Golda sprang efter bollen, och Manuel sprang efter Golda (med hennes mjukisleksak i munnen). Alla blev alltså nöjda.

Sen var det dags att gå in. Vi tog bort alla ev favoritsaker till Golda och hjälpte hundarna att inte hamna i trängda lägen och det fungerade jättefint. Inga morrningar, inga utfall utan full respekt på behörigt avstånd.

MEN det som skulle hända någon gång, hände givetvis nu....

Manuel gick bort till matsalsbordet och lyfte på benet...jajamensan, markera, så visst var han kanske inte helt oberörd av att Golda löpte.

Efter en stund såg jag att han var på väg upp i Goldas "puff" så jag kastade mig från bordet, och kunde tillrättavisa honom mitt under "brottet". Tur Ingela är förstående och har en tvättmaskin. Detta är ju något som jag bara gått och väntat på. /Charlotte

Söndag 29 oktober 2006

So we got help, showing how it should look like.